På lunchpromenaden idag passerade jag den här fjällbäcken. Det porlade stilla och dimman låg tät. Vackert.
Vad jag gör en regnig söndag
Sen, god frukost med kära mamma och hennes sambo. Tacka för en fantastisk helg och vinka hejdå. Sen åkte jag till gymmet och brände av veckans sista styrketräningspass som dessutom går under benämningen mördarpasset.
140 burpees och ännu fler styrkeövningar senare var jag dyngsur av svett men jäkligt nöjd. Bara att invänta träningsvärken.
Efter dusch, tonfisklasagne och en kaffe så tog jag en promenad med en favoritperson. Ösregn men mysigt att få en stund för oss själva.
Lite småpyssel hemma och sen avslutades dagen i soffan med brasa i kaminen, tända ljus och I huvudet på Gunde Svan.
Underbara höstlöpning
Idag var det äntligen var det dags att springa igen, första turen efter Lidingö. Med tre styrketräningspass i kroppen den här veckan och grym träningsvärk så var tanken bara att ta det lugnt och mest mysjogga lite.
Men det kändes fint, det blev 8 km ungefär (Runkeeper ballade ur redan efter 10 minuter och då startade jag Funbeat istället) och snittiden visar att springformen är helt ok. Härligt väder med 13 grader och vackert så det förslår med höstens alla färger. Det blev ännu en tur där jag bara fylls av glädje för att jag orkar, min kropp orkar och det med råge. Att kombinera styrketräningen med löpning är det bästa kombon för mig. Lycka!
I morgon vilar jag. Benen behöver det nu känner jag.
Formtoppen Sälen 2014
Formtoppen startar uppe på toppen av Lindvallen och alla löpare åker sittlift upp till starten. Det var rätt blåsigt och kyligt när vi åkte upp men jag stod fast vid mitt beslut att springa i t-shirt och korta shorts. Jag frös inte överhuvudtaget utan det var perfekt temperatur trots skaplig motvind första delen av loppet.
Det var ganska tungt idag, ingen riktig flyt i löpningen men å andra sidan har jag ju inte direkt tränat trail heller. Det är bara första kilometerna som har lättsprunget underlag men där är det uppför hela tiden. Sen vänder man över fjället och springer i ljungen, det är ojämnt och fötterna far både hit och dit. Sen springer man ner mot Högfjällshotellet, det är uppför först men sen kommer en efterlängtad nerförsbacke men det är fortfarande ganska stenigt och spångar att springa på. Man får jobba med hela kroppen och vara uppmärksam på vart man sätter fötterna. Sen vänder det uppåt igen och avslutas med en liten skidbacke till målet. Precis vad man längtar efter liksom.
Trots att det inte har regnat på länge så var det väldigt blött på sina ställen och jag blev rejält blöt om fötterna flera gånger.
Jag är nöjd med min insats, jag kunde nog ha pressat tiden lite men sprang på nästan exakt samma tid som förra året.
Det är fint att ha ett sånt här härligt lopp på hemmaplan men jag har några förbättringsförslag till arrangören.
Bättre snitslad bana eller fler funktionärer där risk för felspringning finns, hörde flera deltagare som hade svårt att hitta rätt väg och vet i alla fall en som sprang fel/omväg.
Ställ ut ett bord vid målgången och ställ dit vatten och muggar eller dela ut en mugg till alla som passerar målet. Nu är det vätska och våffla i ett litet tält och det var extremt lång kö dit. Titta på andra lopp, alla som jag har sprungit (även om det inte är jättemånga) har vätska direkt vid målgången.
Vi ses nästa år!