Så här i Biggest looser tv-tider så är vi nog många som förundras över och beundrar deltagarnas resultat. Så även jag, som jag skrivit i tidigare inlägg.
Men förändringar får hellre ta tid, för att hinna med både kroppsligt och psykiskt. Mellan mina bilder är det sex år och trettio kilo. Den rosa tröjan hade 3XXL, det minns jag än. Det största som fanns att få tag på på en vanliga klädbutiks avdelning för större. Det svarta linnet är L.
Lite kanske jag kan tacka min hypotyreos som ser till att jag inte förändras för fort… men det är också så att jag faktiskt under långa perioder satsat mer på träningen än på kosten. Vilket gjort att jag sakta men säkert förvandlat fett till muskler. Jag har en bit kvar men när jag jämför gamla bilder idag så tycker jag att jag ser yngre ut, förutom en och annan skrattrynka kanske, och jag ser stark ut och det gillar jag. Hellre muskler än bara smal. Vad jag vill säja är att vi har alla vår egen väg att vandra, våra egna beslut att ta ansvar för. Men vad vi har gemensamt är att om vi inte gör en förändring, så är det också något vi måste stå för. Man kan inte önska en förändring och få den utan att jobba för den, och jobba hårt ibland. Oavsett om man tränar sju-åtta timmar om dagen på ett Biggest looserslott, tre gånger i veckan eller fem. Lägg sen till ett bra kosttänk. Ingen lätt lek alla gånger, men så värt det.
Du är grym – heja dig!!!
Tack Tina!
Vilken skillnad! Så bra! Håller med om musklerna! 🙂
Tack! Ja, muskler är grejer det!