• Om Camilla
    • Välkommen!
    • Bilder
  • Bloggens toppinlägg
  • Hypotyreos
  • Kontakt, annonsering och PR
  • Följ mig
  • Om Camilla
    • Välkommen!
    • Bilder
  • Bloggens toppinlägg
  • Hypotyreos
  • Kontakt, annonsering och PR
  • Följ mig
  • Home
  • Tag: Racerapport

Posten är taggad Racerapport

CrossFit Sälen springer Vasastafetten 2016

21 augusti, 2016 4 Kommentarer Skrivet av Camilla Lind

Vasastafetten 2016
När jag vaknade i går morse så var det dimma och regn. Läste på Facebook att Ultralöparna som startade kl 05 fick en blöt start. Tänker att det måste ha varit jäkligt kyligt också.
Men man blir ju ändå otroligt imponerad av dem som springer Ultravasan 90 km mellan Sälen och Mora. Min kompis Jonas gjorde just det igår. Han sprang på 8:34. Helt galet bra! Och jag är så sjukt imponerad!

Jag skulle springa Vasastafetten med CrossFit Sälen. Så sent som på fredagen var det risk för att vi inte skulle ställa upp, vi fick sjukdom och skador i laget men lyckades få tag i ersättare.

Vi träffades vid starten kl 08.00. Fixade med nummerlappar, kollade logistikschemat igen och peppade varandra och särskilt Maria som skulle starta först.
Stafettvasan är lite meckig och det är mycket att hålla reda på, men vi hade tre bilar och bra koll.
Vädret var inte med oss på förmiddagen, det regnade om vart annat och det var inte särskilt varmt. Men egentligen var det väldigt bra löparväder. Förra året var det så sjukt varmt och det är ju inte heller det bästa.

Klockan 9 gick starten och Maria sprang första sträckan i en rasande fart.

vasastafetten 2016

vasastafetten 2016

Stafett är faktiskt otroligt roligt. Men också lite körigt när man ska försöka hinna heja på alla och ha koll så man är vid växlingarna i tid. Men mest av allt är det kul!

Jag skulle springa från Gopshus till Hökberg. Bara 4,7 km i år, eller bara och bara. Det är såklart inte så bara. Men jag är inte i tillräckligt bra löparform just nu för att springa längre än så i år. Jag pratade med en av tjejerna i laget som sprang den sträckan förra året, hon sa att det är mest flackt hela sträckan med bara lite uppför på slutet. Det lät bra tänkte jag.

Vid halv tre var vi i Gopshus och det började bli dags för min insats. Jag värmde upp, nervöskissade och  snackade lite med andra Sälenlag som vi stötte på.
Jag var förstås nervös, nu hade solen har kommit fram och det var varmt, nästan för varmt för min smak. De förvarnade om att vårt lag var på väg in och jag gjorde mig klar.
Jag fick stafettchippet och sprang iväg.
Gräs, sten, grus och bark om vart annat för att se övergå mer packad skogsväg.
Det var blött efter allt regnande och jag fick hoppa lite mellan vattenpölarna.

Det var också rätt mycket uppför och nerför. Jag spenderade ganska lång tid på att fundera på hur man kan ha så olika uppfattning om vad som är flackt och inte. Men L har långa (och snygga) ben tänkte jag, så det var nog därför hon tyckte att det var flackt 😉
Gissa om vi skrattade gott åt det här sen, när jag berättade om min upplevelse av sträckan!

Men jag sprang på, tittade på klockan och tänkte att jag ändå låg ungefär som jag trodde att jag skulle göra. Jag gick i några backar för att få ner pulsen lite. Solen stekte på mig. När jag passerade ultralöpare så blev jag så himla sugen på att stanna för att höra hur deras dag har varit, men det funkar ju inte när man är på stafett.
Det var bara att kriga på.
Sista kilometern till växling är bara uppför i stort sett. När jag ser J som jag ska växla till gör jag mitt bästa för att öka och sprinta, han skriker “det där gjorde du bra, den där sträckan är jobbig”. Puh, tack tänker jag, inte bara jag som tyckt att den är jobbig alltså.
Jag gjorde mitt bästa, och är nöjd med det!

crossfit sälen

Efter vatten och klädbyte så drog vi till Mora. För att hinna till målet innan sista löparen och först hitta parkering, så var det bara att skynda vidare.
När M kom susandes nerför gatan så välkomnade vi honom och sprang vi tillsammans in i mål.
Vi gjorde ett bra lopp, flera i laget gjorde riktigt snabba delsträckor men det är ändå inte tiden som är viktig.
Vi gör det här för att det är kul och alla gör sitt bästa efter sina förutsättningar.

Tack Vasastafetten 2016! Nästa år kommer vi igen!

img_9118

medalj vasastafetten

Löpning
crossfit sälen, vasastafetten

Vasastafetten 2015

23 augusti, 2015 8 Kommentarer Skrivet av Camilla Lind

Vi samlades på Vasaloppsstarten redan strax efter 8. Vi var två lag från Crossfit Sälen som tillsammans skulle ta oss från Sälen till Mora på Vasastafetten. Premiär för mig och även för några andra i lagen. Vi fick våra nummerlappar och såklart skulle det fotas och uppdateras på sociala medier!

Vi skickade iväg våra första löpare och stack iväg med bilarna för att heja på dem efter vägen. Sen fortsatte det så hela dagen. In och ut ur bilarna, gå till varje växlingsställe och heja på på den som gick i mål och skicka iväg nästa löpare. Solen sken från en klarblå himmel och en dag som igår var det en klar fördel att starta tidigt på morgonen. Det blev bara varmare och varmare och jag började känna att det skulle bli svårt att hålla min plan. Min plan att verkligen pressa mig för att få en bra tid, de sista veckorna har jag känt mig starkare än på länge i löpningen och jag vill verkligen ge järnet. Men jag har en tendens att bli seg av värmen och det har ju såklart att göra med att jag har lite mer vikt att förflytta också.

När vi kom till Eldris så hämtade jag ut det extra chip som jag som siste löpare skulle ha runt foten, förutom det armbandschip som jag skulle få av Marica som skulle växla till mig. Jag gick på toa och sen värmde jag upp lite men det var oerhört varmt och jag var svettig.
När Marica kom spurtandes och det var min tur så var jag glad över att få komma iväg. Efter att ha sett alla mina lagkompisar kämpa hela dagen så var det äntligen min tur. Min sträcka var inte riktigt så plan som jag hade trott, det var en del backar och varierat underlag. Som sträckan över kalhygget och backen av sand, där brände solen rejält och jag insåg snart att det inte skulle vara läge att pressa för hårt. Jag hade mitt egna vätskebälte med mig, en flaska vatten och en med sportdryck. Jag tog ett par munnar varje kilometer. Det var två vätskekontroller (tack och lov!) och där slog jag vatten över huvudet och nacken och drack ordentligt. Efter halva loppet slutade jag titta på kilometertiden och ägnade mig bara åt att fokusera på att komma fram. Jag passerade en hel del Ultralöpare och kände mig full av beundran för deras prestation. Tänk att springa 90 km mellan Sälen och Mora! Eller halvan på 45. Vilka kämpar! Jag tog rygg på en dam i grönt linne ett tag och höll samma tempo som henne. Hon gick i uppförsbackarna och jag gjorde detsamma. Sen kände jag att jag hade mer krafter än henne så jag sprang om och det gav mig lite energi.

När jag kom in vid Mora Camping så satt min kompis Monica där med sitt sällskap och hejade på mig, tack jag behövde det!
Nu var det bara en kilometer kvar och när jag kom in på målrakan så hörde jag vårt andralag skrika på mig och då fick jag lyckorysningar och nu pinnade jag på så mycket jag orkade med ett stort leende på läpparna! Och en liten bit innan målet kom mina lagkompisar fram till mig och tillsammans sprang vi in i mål! Vilken känsla och vilken härlig dag!

Tack Crossfit Sälen för att jag fick hänga med er på Vasastafetten! Superroligt, det här vill jag göra igen!!

 vasastafetten  
vasastafetten  vasastafetten 

Löpning
vasastafetten

Racerapport – Victorialoppet

16 juli, 2015 3 Kommentarer Skrivet av Camilla Lind

Igår sprang jag Victorialoppet här i Borgholm. Nånstans runt 1500 startande till det 9 km ganska flacka och natursköna loppet. 

Nästan hela Victorialoppet går på asfalt, genom stan via hamnen och vackra Dovreviken och sen tillbaka. Att sen springa på gågatan när den är full av människor är en häftig upplevelse och efter 8 km är man (läs jag) ganska trött här och man får lite extra energi. 

Jag gjorde mina snabbaste tre första kilometer i år, sen kroknade jag lite. Så jag gick ut lite för hårt men det är svårt att inte ryckas med i tempot. Och även om starten inte var förrän 19 så var det på tok för varmt för att kännas bekvämt men jag är glad att jag ändå tränat i värme och vet hur det känns.

Det är ett härligt lopp att springa, med mycket publik och vacker bana. Jag sprang för andra året på raken och vill gärna göra det igen! 

 Victorialoppet  
Victorialoppet 

Löpning, Lopp
öland

Senaste inläggen

  • Camilla har flyttat –>
  • Slappelördag
  • Snart så… 
  • Hej november
  • Höstlovsfika! socker- och glutenfri snickerskaka

Kategorier

  • #blogg100 (45)
  • Crossfit (30)
  • Cykel (2)
  • Gym (45)
  • Hälsa (3)
  • Hemmaträning (12)
  • Hypotyreos (41)
  • Längdåkning (20)
  • Lchf (46)
  • Livsstilsförändring (116)
  • Lofsangruppen (3)
  • Löpning (212)
  • Lopp (13)
  • Min viktresa (1 176)
  • Motivation (43)
  • PT-online (71)
  • Recept (148)
  • Röhnisch running (19)
  • Sälen (60)
  • Skidåkning (5)
  • Styrketräning (41)
  • Träning (339)
  • Träningsbloggutmaning (29)
  • Träningskläder och skor (7)
  • Vardag (11)
  • Viktminskning (145)
  • yoga (1)

Arkiv


Hälsa

wordpress com stats plugin

Copyright by Camilla Lind 2010 - 2016 • Design by Emma Hå