• Om Camilla
    • Välkommen!
    • Bilder
  • Bloggens toppinlägg
  • Hypotyreos
  • Kontakt, annonsering och PR
  • Följ mig
  • Om Camilla
    • Välkommen!
    • Bilder
  • Bloggens toppinlägg
  • Hypotyreos
  • Kontakt, annonsering och PR
  • Följ mig
  • Home
  • Min viktresa
  • Träningsresa från soffa till gym & långdistans

Träningsresa från soffa till gym & långdistans

11 november, 2015 17 Kommentarer Skrivet av Camilla Lind

Det här är berättelsen om min träningsresa.

Jag har aldrig varit en tränande person. Jag var en sån som hatade gympan och gjorde bara det jag blev tvingad till. Men 2010, när mina barn var 8 och 6 år bestämde jag mig för att ta tag i mig själv. Jag vägde nog en bra bit över 120 kg då. Tung, trött och eländig. Jag dog av mjölksyra när jag åkte i barnliften med mina ungar.

Jag hade några kompisar som lockade med mig på ett skivstångspass under våren 2010. Jag tyckte att det var roligt, även om jag minns att jag efter första passet hade sån fruktansvärt träningsvärk att jag inte tog mig nerför en trapp eller ens ner på en stol på flera dagar efteråt.

I januari 2011 startade en ny gruppträningsverksamhet i byn och blev jag kär i träningen. Det var så oerhört roligt, alla kunde vara med och det gav mig så mycket energi. När jag till och med fick frågan om att bli gruppträningsinstruktör så ville jag först inte. Inte kunde jag, jag som fortfarande var så pass överviktig. Men jag tänkte att jag kunde göra det för min skull och för min egen utvecklings skull. Jag utbildade mig till boxinstruktör och senare även till instruktör i core och skivstångspass. Jag vågade köra egna klasser och jobbade extra som instruktör fram till våren 2015, då jag bestämde mig för att lägga instruktörandet på is ett tag, av olika skäl.
Men jag gillade att vara instruktör och fick mycket fin feedback på att jag gjorde ett bra jobb. Att visa att träning är för alla, oavsett form blev viktigt för mig och är fortfarande viktigt.

Dessvärre fick jag hypotyreos under 2011 och började medicinera under hösten. Jag gick långsamt upp i vikt trots all min träning och alla mina försök att få bort övervikten. Men min ämnesomsättning stod stilla och det tog flera månader innan mina värden var ok igen. Men fortfarande så får jag kämpa för varje kilo. Jag har gått ner 30 kg. Jag går ner så länge jag är superstrikt med kosten men släpper jag det minsta så lägger jag väldigt lätt på mig kilona igen. Så jag går några kilo upp och några kilo ner mest hela tiden känns det som. Just nu jobbar jag mycket med KBT och jag försöker tänka att jag ska ge mig själv bra näring varje dag, men jag går inte på någon diet. Tyvärr vet jag inte hur mycket min sjukdom spelar in i överviktsproblematiken.

Trots sjukdomen, så fortsatte jag att träna. Jag började springa. Först på löpband och sen med min kompis Helena. Hon som är min bästa träningskompis och som jag har gjort så mycket roligt med. Jag sprang och jag gymmade. Jag cyklade cykelvasan 30 km med min son ett år. Blev såklart frälst även i det och köpte mig en cykel.
Vansbro halvsim, 1500 meter i 13 gradigt vatten har jag också testat på. Hur kul som helst även om det var sjukt kallt.
När jag fyllde 40 tog jag upp längdåkningen, nåt som jag inte hade gjort sen tonåren. I vintras gjorde jag till exempel en magisk träningstur efter Vasaloppsspåret, hela kroppen sjöng av endorfiner när jag kom tillbaka till bilen.
Jag älskar variationen i min träning.

Men det är löpningen som det har varit mest fokus på, den är min favoritträning. Jag älskar känslan av att orka springa, att veta att den där 120 kgs soffpotatisen är begravd sen länge nu. Jag älskar att kämpa, att känna att jag lever och ibland kommer lyckokänslorna och sköljer över mig. Tänk att jag faktiskt kan och orkar springa!
Jag har sprungit en hel del lopp. Från Formtoppen i Sälen på 10 kilometer till Lidingö halvan på 15 kilometer. Jag har sprungit halvmaradistansen på 21 km tre gånger.

I början av sommaren 2015 testade jag Crossfit, och var rätt säker på att det inte skulle vara nåt för mig. Men jag hade fel, jag gillade det. Även om jag tror att jag ska dö på var och varenda pass jag går på. Och igår maxade jag i marklyft och drog upp 110 kg, det är stort tycker jag. Men jag tror att jag har kapacitet till mer.

Jag vill och behöver fortfarande tappa några kilo till i vikt. För att vara snäll mot min kropp. Den är fantastisk som orkar med alla mina äventyr och jag har väldigt sällan nån annan smärta än träningsvärk.
Framåt är halvklassikern ett mål. Jag vill springa ett maraton och gärna fler halvmaror. Jag sneglar på Ultravasan eller i alla fall halva varianten. Jag vill kunna göra riktiga chins och jag vill bli ännu starkare. För att det är grymt att vara stark.

Vill du läsa fler inspirerande träningsresor?
Läs Emmas härliga berättelse och om hennes fantastiska framtidsplaner!
Annas träningsresa är också grymt inspirerande!

Sommaren 2011. Påbörjat träningresan men hade fått hypotyreos och mådde urdåligt.
min träningsresa

Här efter Tällbergsmilen 2013. 10,5 km i 33 graders värme. Mitt första lopp. Jag grät så tårarna sprutade när jag gick i mål.
Tällbergsmilen

0
Min viktresa
Träning, träningsresa, viktnedgång
Meatfree monday
Pumpasoppa blev det

16 Kommentarer

  1. Charlotta Sofia springer o trimmar Charlotta Sofia springer o trimmar
    11 november, 2015    

    Åh, jag ler från öra till öra när jag läser ditt inlägg. Jag tycker liksom att den där känslan av power och endorfiner lyser mellan varje rad 🙂

    Reply
    • Camilla Lind Camilla Lind
      11 november, 2015    

      Tack snälla du! 🙂

      Reply
  2. FIT by Emma Hå FIT by Emma Hå
    11 november, 2015    

    Shit kvinna vad du är STARK! 110 kg, omg. Jag tycker du är så grym!

    Reply
    • Camilla Lind Camilla Lind
      11 november, 2015    

      Tack Emma!

      Reply
  3. Victoria Victoria
    11 november, 2015    

    Vilken inspirerande historia! Kul att tu tog steg att blev instruktör och jag gissar att du var en stor inspiraton för många deltagare.

    Reply
    • Camilla Lind Camilla Lind
      11 november, 2015    

      Jag hoppas det! Det var verkligen en rolig tid, jag saknar det lite. Men man vet aldrig vad som händer framöver 🙂

      Reply
  4. Göteborgsmamman Göteborgsmamman
    11 november, 2015    

    Kika gärna in hos mig för att läsa om olika förlossningsmyter 🙂
    Kram!
    http://nouw.com/goteborgsmamman/forlossningsmyter-21323823

    Reply
  5. Malin Malin
    11 november, 2015    

    Så himla häftigt att orka och vara tillräckligt envis för att kunna göra en sådan resa som du gjort!

    Reply
    • Camilla Lind Camilla Lind
      11 november, 2015    

      Ja, jag är rätt envis 🙂

      Reply
  6. Malin Gunnarsson Malin Gunnarsson
    12 november, 2015    

    Hej!
    Mitt namn är Malin Gunnarsson och jag studerar antropologi på masternivå vid Uppsala universitet. Just nu är jag involverad i ett projekt angående träning och sociala medier. Jag skulle väldigt gärna vilja tala med dig och intervjua dig angående din blogg. Eftersom du inte bor i närheten av Uppsala/Stockholm så kan vi tala över Skype. Du kan vara helt anonym om du vill.

    Hör gärna av dig till mig så berättar jag mera. Du kan nå mig på: Malin.Gunnarsson.3650@student.uu.se

    Vänliga hälsningar,
    Malin Gunnarsson

    Reply
  7. Maria Lavestedt Segeblad Maria Lavestedt Segeblad
    12 november, 2015    

    Vilken kämpe du är!!

    Reply
    • Camilla Lind Camilla Lind
      12 november, 2015    

      Tack Maria 🙂

      Reply
  8. Helena Enqvist Helena Enqvist
    12 november, 2015    

    Jag ryser lite när jag läser din ditt inlägg, vilken resa du har gjort och som jag sagt förut är du en stor inspiratiör! När jag såg din blid på insta om marklyften var jag snabb att berätta för sambon “du vet camilla hon som tränar bloggen, hon lyfte 110 kg i mark, shit allstå” 🙂 Du är ruggigt stark och jag gillar din meningen där med att din kropp orkar med äventyr och att du inte känner någon mer smärta än träningsvärk.

    Reply
    • Camilla Lind Camilla Lind
      12 november, 2015    

      Tack Helena! 🙂

      Reply
  9. Hanna Hanna
    13 november, 2015    

    Så himla bra du är! Vilken inspiration.

    Reply
  10. Annika Annika
    14 november, 2015    

    Wow vad grym du är! Ren inspiration ❤️

    Reply

No Pings Yet

  1. Min träningsresa | Lite Längre on 12 november, 2015 at 16:28

Kommentera Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste inläggen

  • Camilla har flyttat –>
  • Slappelördag
  • Snart så… 
  • Hej november
  • Höstlovsfika! socker- och glutenfri snickerskaka

Kategorier

  • #blogg100 (45)
  • Crossfit (30)
  • Cykel (2)
  • Gym (45)
  • Hälsa (3)
  • Hemmaträning (12)
  • Hypotyreos (41)
  • Längdåkning (20)
  • Lchf (46)
  • Livsstilsförändring (116)
  • Lofsangruppen (3)
  • Löpning (212)
  • Lopp (13)
  • Min viktresa (1 176)
  • Motivation (43)
  • PT-online (71)
  • Recept (148)
  • Röhnisch running (19)
  • Sälen (60)
  • Skidåkning (5)
  • Styrketräning (41)
  • Träning (339)
  • Träningsbloggutmaning (29)
  • Träningskläder och skor (7)
  • Vardag (11)
  • Viktminskning (145)
  • yoga (1)

Arkiv


Hälsa

wordpress com stats plugin

Copyright by Camilla Lind 2010 - 2016 • Design by Emma Hå