I början av sommaren blev jag kontaktad av en journalist som sett min blogg och som skulle göra en artikel om hypotyreos. Hon frågade om hon fick intervjua mig. Jag tycker att det är viktigt att man informerar och belyser sjukdomar som inte syns och ställde upp. Det är så lätt att döma människor utifrån vad vi ser med ögat. Sjukdomen gör det svårare för mig att gå ner i vikt men med envishet och jävlaranamma så är jag på god väg att nå en hälsosam vikt och en stark och sund kropp.
Att ställa sig på vågen efter en vecka med en, eller som i mitt fall två dagar, av utsvävningar, är mest dumt. När man tillfälligt går tillbaka till ett mer normalt dagsintag av kalorier och där det blir en del socker och kolhydrater så drar kroppen på sig vätska. Vilket inte helt otippat ger ett plusresultat på vågen. Jag stod på vågen och jag mätte mig idag, fast jag innerst inne visste att resultatet inte skulle göra mig glad på något sätt. Vågen visade nästan ett par kilo plus och måttbandet visade samma som förra måndagen.
Nu har jag redan problem med att jag drar på mig vätska, det har varit så i flera veckor nu. Det är min hypotyreos som spökar. Så jag hjälpte ju inte direkt till när jag åt extra gott i helgen.
Om jag hade låtit bli vågen så hade jag haft sinnesro, nu kommer det ju naturligtvis tankar på hur jag snabbast möjligt kan korrigera och få tillbaka vikten jag hade förra måndagen eller ännu hellre tappat snabbt nåt kilo till. Men jag vet att det bästa jag kan göra, är att gå tillbaka till min plan. Äta var tredje timme, räkna mina kalorier och träna på. Då kommer jag att få resultaten jag vill ha.
Det här är min livsstilsförändring. Ingen quickfix.
Bröst: – 1 cm (-5 cm)
Arm: 0,0 cm (-2,5 cm)
Mage: – 1 cm (-6 cm)
Stuss: – 1 cm (-4 cm)
Lår: -0,5 cm (-3 cm)
Vikt: -0,4 kg (-6,5 kg)
Siffror inom parentes är totalt sen nystarten 8/5.
Det hände inte jättemycket den här veckan men minus på både måttband och våg får jag ändå vara nöjd med.
Jag är lite svullen i kroppen igen den här veckan, vet inte varför jag drar på mig vätska med oregelbundna mellanrum men det är ett hypotyreossymptom. Hoppas att det ger med sig.
Jag har jour hela veckan och eftersom man aldrig vet vad som händer så är veckans träning planerad men plan b är att köra hemmaträning.
Veckans träning blir ungefär så här:
Måndag: Instruktörsklasser
Tisdag: Intervaller
Onsdag: Vilodag
Torsdag: Gym (ben)
Fredag: Gym (överkropp pass 1)
Lördag: Gym (överkropp pass 2)
Söndag: Löpning
För nån månad sen så tog jag nya hypotyreosprover, och de visar att jag ligger inom gränsvärdena fortfarande.
Här är siffror för dem som är intresserade. Inom parentes är gränsvärden.
September:
T4 Fritt 13 (10-19)
TSH 2,1 (0,4-4,5)
T3 (3,7 (2,6-5,7)
Maj:
T4 fritt 13 (10-19)
TSH 2,3 (0,4-4,5)
T3 tog de inte av nån anledning som de inte visste när jag frågade..
Möjligtvis kan jag tycka att TSH är i överkant, även om det ligger inom vad sjukvården tycker är normalt.
Just nu mår jag oförskämt bra, inte trött mer än morgontrött, inte svullen i kroppen och ingen värk i fingerlederna. Men jag tror dock att kosten har en stor del i det, att jag under sista snart fyra veckorna, tappat vikt men också dragit ner nästan helt på socker och vitt mjöl.
Bara kämpa på med andra ord. Att gå ner i vikt är bland det svåraste för många som är drabbade av hypotyreos. Just nu fungerar min kropp och att jag minskar både på våg och mått betyder att det inte bara är vätska som försvinner utan även fett.
Ni vet ju att jag sökt en PT och nu har jag fått ett erbjudande som jag hoppat på. Dock är inte hypotyreosen det som gjort att jag valt henne (som jag skrev om här) men hon verkar vara en bra tjej, har bra rekommendationer och sunda värderingar.
30 dagars kost- och träningsupplägg startar inom kort och jag är supernervös. Mest nervös för att hypon ska sätta käppar i hjulet för mig. Men jag har ju följt program tidigare med bra resultat så det borde, eller jag menar SKA, funka fint den här gången också.
Kul!
Bjuder på en gammal bild. Nu ska musklerna tajtas till 😉
Copyright by Camilla Lind 2010 - 2016 • Design by Emma Hå
