Det svåraste för mig, med att anlita en PT, är inte att sköta min kost eller göra de träningspass som jag får. Det svåra är att släppa på kontrollen. När jag bestämde mig för att anlita Lofsangruppen, så berättade jag för dem att jag behövde plats i mitt träningsschema för dels ett instruktörspass men också att jag skulle springa tre gånger i veckan. Löpningen skulle ha fokus fram tills dess Lidingöhalvan var avklarad. Det här har jag fått och det har fungerat väldigt bra och jag är mycket nöjd.
När det är dags att springa lopp, som idag när det är Formtoppen, och som nästa helg när det är Lidingö, så måste jag också lägga in extra vilodagar innan. Jag har därför vilat två dagar nu och hoppas på pigga glada ben på fjället idag. Inför Lidingö ska jag vila mer än dubbelt, säjer min coach. Det är där det här svåra kommer in. Att våga lita på någon annan när det gäller min träning. Jag gillar att ha kontroll över saker och ting. Fast jag inser också att den här gruppen coacher vet vad de gör. De kan de här. Man behöver bara läsa på lite om dem så förstår man. När jag sprang genrepet inför Lidingö förra söndagen så hade jag två dagars styrketräning i kroppen, både i överkropp och ben. Jag klarade av turen helt ok men det var såklart inte optimalt och mina ben fick slita ganska ont.
Men att släppa på kontrollen helt, är inte lätt. Men nu gör jag det. Och jag tänker/visualiserar att jag kommer att springa på som tusan på loppen.